Tekniknördar…

Gårdagen avslutade vi med middag på en restaurang med tempura. Det är rätt och slätt friterad mat på svenska. Man beställde en av tre menyer, och sen började maten raddas upp. Först kom en liten skål med någon sojablandning, sen två skålar med något som luktade kattmat. Vi misstänkte att man inte skulle äta detta som det var, så vi lät bli, som tur var. :) Sen började den riktiga maten komma in. Först ett fat var med två jätteräkor (10 cm) och något annat som jag inte kunde urskilja under frityrsmeten, men det smakade fisk. Till detta en stor skål ris. Servitrisen förklarade för oss att vi skulle doppa maten i kattmatsskålarna och i sojaskålen. När vi ätit en stund, och jag började bli mätt, kom det in ett fat till med vanliga räkor i klump och ål. In kom också ett litet shotglas med något grönt. Ålen var okej, men det något gröna smakade inte så gott, så det lät vi bli. Kattmaten tyckte jag inte heller var så god, så jag doppade inte så mycket. Mätta blev vi i alla fall, och vi avslutade sedan kvällen med en liten shoppingtur i varuhuset Lumine där de flesta affärer var öppna till 22 eller 23. Vid halv elva kände vi oss nöjda och begav oss hemåt (en promenad på ca 5 minuter), och kröp i säng.

Då vi kom i säng tidigt räknade vi kallt med att vakna tidigt och komma ut på stan. Men ack så vi bedrog oss. Fem i tio vaknade jag, och då var jag inte pigg, så det tog nog nästan 45 minuter innan vi kom ur sängen. Vid strax före tolv intog vi i alla fall en ”frukost” på Starbucks (inte mycket frukostställen häromkring) för att sedan bege oss till Akihabara, teknikdistriktet. Vi hittade en t-bana som gick rakt igenom stan utan byten, och stod i första vagnen längst fram, vilket i Tokyo innebär att man ser rakt in till föraren och ut på spåren. Tågförarna i Tokyo har tydligen lärt sig att peka på allt dom ska tänka på, växlar och dylikt, så dom inte glömmer bort det. Så det var lite av en upplevelse att stå där och se föraren peka till höger och vänster i tid och otid. Väl framme gick vi mest bara runt och förundrades över hur mycket affärer det var. Vi hade nog ganska höga förväntningar på vad för kul saker vi skulle hitta, men jag tror japanerna har lagt av sig, för det var ändå mest skräp… :( Några fynd gjorde vi ändå, men allt är väldigt dyrt, så man blir lite snål. Många av sakerna är ju ändå prylar som kommer hamna i en låda, inga saker man använder dagligen direkt… Jag fick i alla fall inhandlat två födelsedagspresenter till mamsen (kan tyvärr inte berätta vad ifall hon är här och läser) och ett Ipod-fodral till mig. Vi åt en sen lunch på ett snabbmatsställe som hette Curry Station. Man kikade på bilder på utsidan, gick in till en automat och betalade och valde vad man ville äta. Gick och satte sig, vid en u-formad bardisk som gick runt köket, och lämnade in sin kupong. Några sekunder efter kom maten. Ris, currysås och kyckling blev det. Det var ganska gott, och kostade så lite som 490 yen, ca 45 kr. Billigaste maten hittills. Vi avslutade på ett av de största varuhusen, och gick mest runt och förundrades över hur mycket som finns. Detta varuhus hade allt, och då menar jag allt. Toalettsitsdelen var fascinerande, liksom tvättmaskinsdelen. Dom är ganska tekniska ändå. :)
Helt plötsligt var klockan sju, och vi kände att det var dags att dra sig hemåt, så sagt och gjort. Tillbaka till t-banan, och tog en annan linje den här gången, som tog lite längre tid. Det var typ rusningstrafik, och otroligt roligt att titta på folk. Mobiltelefonen är tokyobons bästa vän. Alla har en ihopfällbar modell och varannan japan har den framme, hela tiden. Det sms:as, kollas på film m.m. Alla, och då menar jag alla, gamla som unga, har något typ av mobilhänge. Ju större desto bättre verkar det som… Iphonen verkar inte vara så stor här, och vi tror att det beror på att man inte kan hänga något i den, det är ingen som vill ha den då… :)

Vi tog bara en snabbis upp på rummet och lämnade av lite saker och gjorde upp nya planer. Planen blev ett besök i Tokyo Metropolitan Government Building och sen middag. Denna statsbyggnad ligger i närheten av hotellet och har en utsiktsplats på 45:e våningen som är gratis. Det var inte jättemycket folk där, vilket var skönt. Men eftersom den var inomhus blev det lite mycket spegling i glasen så man inte såg så mycket, det är ju ganska mörkt vid 20, så ett besök i dagsljus blir det nog också. Men det var ändå en utsikt som hette duga, man såg långt och förstod hur stor staden är.
På väg dit gick vi förbi en restaurang med en liten skylt med japanska tecken på utsidan, och där vi såg att det satt folk och stekte sin egen mat, så vi bestämde oss för att gå tillbaka dit. Det gjorde vi, och det har vi inte ångrat. Det var helt fantastiskt. Vi var lite nervösa när vi gick in, och hoppades på en engelsk meny. Men vi hade inte behövt oroa oss så mycket, det fanns typ ingen meny… Vi fick frågan vad vi ville dricka, och sen kom maten in. Först varsin skål med återigen någon sojablandning och en liten skål med typ grönsallad i vinäger. Sen la dom på ett berg med böngroddar och lök på grillen och därefter kött i småbitar. Hon förklarade snällt för oss att det var lamm. Sen ställdes tallriken med kött framför oss, och vi fick fylla på grillen bäst vi ville. Efter ett tag, när böngroddarna var slut, fyllde dom på med mer såna. Vi kikade på bordsgrannarna hur dom gjorde. Och tydligen skulle man lägga allt man plockade från grillen, i sojablandningen, och sen äta det direkt. Det var helt fantastiskt gott, både kött och böngroddar. Vad vi var lite nervösa för var dock priset, det stod liksom ingenstans vad det kostade. När vi började bli klara, var även våra bordsgrannar det, och dom tog in notan. Jag kikade lite på den, och såg att dom betalade 8000 yen, knappt 700 kr. Vi vet ju dock att det är dyrt i Japan, och det var ju gott, så det var ju bara att gilla läget… Men, när vi skulle betala kostade vårt bara 3100 yen, 270 kr, för 2 personer, sjukt billigt ju… :) Dit kommer vi garanterat gå en gång till innan vi åker hem. Bilder på detta kommer förhoppningsvis någon dag…

Vi tog en liten omväg på vägen hem, och hittade några smågator med arkadhallar, restauranger och småbutiker och massa folk. Vi gled mest runt och spanade läget, det är väldigt roligt att titta på japaner.
Nu är det dags att sova i alla fall. Imorgon blir det nog utflykt till Kamakura, en kuststad söder om Tokyo. Vi vet inte riktigt vad vi ska vänta oss, men det blir nog bra. Det utlovas sol i alla fall, den har vi inte sett så mycket av hittills. Vi har dock inte klagat, det har ändå varit över 20 grader på dagarna, och bara några droppar regn…