Borta bra men hemma bäst

Nu är vi hemma igen, trötta men välbehållna…

Resten av resan gick bra, var väldigt skönt att ha economy extra den här flygningen också, lyckades faktiskt sova ett par timmar. Resan började med middag, sen en film, sen sova, sen frukost och helt plötsligt landade vi, väldigt skönt.

Fredriks föräldrar hämtade oss på Arlanda, det var lyx, för även om Arlanda express går väldigt fort så går ju inte t-banan lika fort nu när blå linjen är halvt avstängd. Strax efter åtta var vi så hemma i lägenheten igen. Vi började med att gå igenom posten, inget missat där inte, och sedan tog vi en kopp kaffe, för att hålla oss vakna. Vi har börjat packa upp lite grann i all fall. Jag behöver nog lägga en del av dagen på att sortera i garderoben. Lite ska nog packas ner för att få vila till nästa sommar, och lite får nog hamna i en kasse för en eventuell klädbytardag framöver. :)
Fredrik sitter just nu och kopplar upp sina nya dator, jag slökollar på tv och funderar på om det inte är dags för en andra frukost, jag börjar bli lite hungrig, och det är lite tidigt för lunch.

Summa summarum har det varit en fantastisk resa/semester. Det känns som om vi varit borta mycket längre än 2 veckor, 2 veckor är ju ingenting, men det beror väl kanske på att vi gjort så många olika saker och bytt plats så ofta. Det har varit jättekul att se så många platser, men det var också väldigt skönt att sista veckan bo lite fler nätter på varje ställe, det blev lite mer avkopplande. De tre nätterna på Key Largo fyllde verkligen sitt syfte, att vi skulle bli så avkopplade att vi blev uttråkade, och det blev jag, jag hade inte orkat en dag till bara liggandes vid poolen…

Imorgon blir det till att gå till jobbet igen, vilket känns helt okej ändå, ska bli spännande att se vad jag missat. :)

Hemresan, början i alla fall

Klockan ringde som den skulle (jag var lite nervös för att vi skulle försova oss, det är ju inte okej att missa flyget) och vi gick upp och packade det sista, åt varsin banan (som var frukosten) och tog en snabb dusch. Vi lastade in allt i bilen och körde mot flygplatsen. Vi har haft gps hela resan, vilket har varit bra, men den är inte alltid pålitlig. Idag verkade den i alla fall vara bra, för den guidade oss mot hyrbilsdelen av flygplatsen istället för direkt till flygplatsen (vilket hade varit fel). Dock blev det något fel på vägen, och vi hamnade in på fel väg, som slutade med att vi fick kringel-i-kroka på konstiga småvägar en stund (flest svängar på kortast tid på hela resan) innan vi kom rätt. Återlämningen gick bra. Vi hade tydligen lyckats få en litet märke på väster sida bak på bilen (jag har ingen aning om hur), men eftersom vi varit kloka och köpt den extra försäkringen för $5/dag som dom sålde på oss i Orlando så behövde vi inte betala för detta, det var mycket skönt…

Hyrbilscentret var en helt egen del på flygplatsen, så vi tog ”movern” till incheckningen (ett litet tåg som gick ett par meter upp i luften). Där checkade vi in nästan utan problem (vi behövde bara lite extra hjälp) och fick betala $50 för den extra väskan (350 kr), lätt värt det. Första flygresan gick bra, inga förseningar, och vi landade som vi skulle i New York. Väl där skulle vi byta terminal, och tog ett nytt tåg. Vi hade typ bestämt oss för innan att försöka uppgradera våra platser från economy till economy extra, det var ju så skönt på hitresan, och nu skulle det dessutom vara natt under flygningen, och det är lite lättare att sova när man har lite mer utrymme. Vi gick därför till incheckningen även här (även om vårt bagage var incheckat hela vägen redan). Det gick bra att uppgradera, Fredrik använde eurobonuspoäng som var på väg att gå ut, det kändes skönt. Vi gick så till säkerhetskontrollen för att gå mot gaten och hitta lite att äta. Väl vid gaten insåg vi att där fanns ett litet fik med trekantssmörgåsar och en liten kiosk med tidningar och godis, inte det vi ville ha till lunch, så vi gick ut igen.

Mellan de olika gaterna fanns i alla fall lite mer att välja på, även om det inte var i närheten av vad som fanns att göra, handla och äta på Chicagos flygplats. Vi valde Wendy´s, och fick oss en faktiskt väldigt god hamburgare. Sen gick vi till säkerhetskontrollen igen (den tredje för dagen). Nu var det lite längre kö, men vi hade inte direkt bråttom, så det var lugnt.

Nu sitter vi vid gaten och har druckit vår sista kopp blaskigt kaffe (det kommer jag inte sakna, till och med automatkaffet på jobbet är bättre) och väntar på att borda, vilket bör ske om ca 20 minuter.

Nu ska det faktiskt bli skönt att komma hem…

Sista dagen, beachen på South Beach och regn

Man kan ju inte bo på South Beach och inte ha befunnit sig på beachen, så efter frukosten skulle vi bege oss dit ett par timmar innan solen blev för stark. Precis när vi var redo att gå hörde vi ett konstigt ljud, det var smattret av regn mot rutan, det regnade ordentligt. Vi hoppades på att det skulle gå över och stannade på rummet en stund till. 10 minuter senare var det över, så då tog vi vårt pick och pack och gav oss av. Det duggade lite lätt när vi gick ner, men det var nästan skönt, solen sken ju ändå på oss. Det tar bara 10 minuter att gå ner, så vi var snabbt på plats och la oss precis bredvid badvaktstornet, bäst att vara på den säkra sidan… Tornet visade grön och lila flagg. Grön för att det var okej att bada, inga farliga undervattenströmmar, och lila för ”dangerous marine life”, dvs brännmaneter, i mängder, vilket var mindre trevligt. Det blev därmed ganska korta dopp, så fort man hade ögonen i höjd med ytan var det omöjligt att se dom små (eller ibland ganska stora) rackarna, och jag ville i alla fall inte bli överraskad. Havet var i alla fall lite svalkande, vilket behövdes, för solen gassade på som vanligt. Jag gick och doppade mig en gång i kvarten typ. Efter nån timme började det dugga lite lätt, men eftersom solen fortfarande sken som aldrig förr så var det ganska skönt. Efter ytterligare en liten stund började det regna lite mer, då fällde jag upp paraplyet (klart jag hade med paraply till stranden) över väskan, så att i alla fall kamera och mobiler skulle hålla sig torra. Vi låg så kvar på våra handdukar, strålande solsken, och regn. Det var hur skönt, men udda, som helst. När det dessutom dök upp ett lite skymoln hade jag nog kunnat ligga kvar där hur länge som helst…

Efter två timmar kände vi oss dock nöjda, solen tar ju väldigt bra när det närmar sig lunch, och det är dumt att bränna sig så här sista dagen. Regnet hade gjort lite uppehåll också, så det var lagom att packa ihop oss. På vägen hem började det regna igen, efter några minuter riktigt rejält, men solen den sken… Det var nog en av de få gånger jag gått helt oberörd i regn utan paraply. Då planen var att ta ett dopp i poolen när vi kom tillbaka till hotellet spelade det liksom ingen roll att vi blev lite blöta, och då temperaturen fortfarande låg på dryga 30 grader (i skuggan) var det ju bara lite skönt att bli lite blöt.

Poolen var nästan sval och skön, och det fortsatte att regna en stund för att se ta uppehåll igen. Då gick vi upp på rummet, tog en dusch och planerade resten av dagen. Vi hade funderat på att gå och bowla, och skulle nu vädret vara lite sådär, så kunde det ju passa bra. Frågan var bara när. Plan A var i alla fall att äta lunch, så vi tänkte att vi börjar med det, så får vi se vad som händer. Så vi gick ut på stan igen, med varsitt paraply i väskan den här gången…

Nu hade regnet försvunnit, så nu var det bara äckligt varmt igen (jag längtar faktiskt lite hem ändå). Vi hittade inget bra lunchställe, så vi chansade på att dom hade mat på bowlingen och gick dit. Dom hade mat, som var helt okej, sen var det bara att köra.

Skorna (bowlingskorna alltså) var grymt sköna, skulle lätt kunna gå i ett par såna skor ett par timmar, om dom varit snyggare. Även om skorna var av märket Puma så var dom väldigt bowlingaktiga. Den stora skillnaden i den här hallen jämfört med all den bowling jag gjort i Sverige var att man betalade för antal serier man ville spela, vi betalade för två, kändes som om det skulle räcka. Detta innebar att det aldrig blev den där paniken som alltid blir när det är 5 minuter kvar på timman man betalat för och ändå vill hinna klart sista serien. Även om klockan bara var 3-4 var där ändå en del folk, bl.a. ett födelsedagskalas med finfin tårta.

Vi lämnade hallen, mätta och belåtna, det var kul att göra nåt annat än shoppa och bada. :)
Vi begav oss så ut på vår sista tur på South Beach, vi var väl båda ganska nöjda med shoppingen hittills, men man vet ju aldrig vad som kan dyka upp… Vi tog en glass på en italiensk glasseria, den var god och svalkande. Det var en väldigt skön eftermiddag, för även om regnet hade upphört, så var det lite mulet nu, så det var nästan behagligt att gå runt, det var i alla fall inte lika svettigt som tidigare dagar.

Då vi åt en väldigt sen lunch (14.30) tänkte vi att vi skulle ta en liten middag. Vi hade redan första dagen i Miami fått nys om ett ställe som heter Half Moon som serverar empanadas (typ pirog) och man köper så många man vill (en är ungefär som en halv Gorbys i storleken). Vi gick med andra ord dit, och tog deras ”snacks menu”. Den bestod av två empanadas och en dricka. Det fanns 10 olika fyllningar att välja på, och dom gjordes när man beställde dom, så dom var verkligen färska. Vi blev lite imponerade också när smaken var ”stämplad” på själva empanadasen, så man visste vilken man åt. :) Det var en alldeles lagom middag, och vi fortsatte sedan vår promenad på byn.

Fredrik har ända sedan vi kom funderat fram och tillbaka på om han ska köpa en ny dator eller inte, en Mac Mini i så fall. Nu hade han äntligen bestämt sig, han skulle köpa, så nu gick vi till Apple Store och slutförde detta uppdrag. Fredriks sista önskemål var sedan att gå på Oceans Drive när det blivit mörkt, för att se hur alla hotellen där lyses upp lite granna. Då solen gått ner och det nu blivit mörkt gick vi dit. Det var inte lika mycket party-folk där nere som jag väntat mig, men lite drag var det. Vi valde dock att inte stanna och ta en drink någon stans, utan gick istället på Jonny Rockets (hamburgerbar) och tog en milkshake, Orange Dreamsicle, vaniljglass och Fanta. Visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig, kunde vara väldigt gott eller bara väldigt konstigt. Den var väldigt god, lätt något jag ska testa hemma…

Nu började kvällen lida mot sitt slut, vi måste ju hem och packa också. Vårt sista stopp blev på Walgreens där vi handlade lite frukost (då vi skulle lämna innan frukosten serverades) och lite snacks. Klockan hade nu blivit efter tio, och vi gick hem och påbörjade den mödosamma packningen. Vi hade redan för ett par dagar sedan insett att vi aldrig skulle få plats med allt i bara varsin väska (och även om det kanske skulle gå så skulle det istället bli för tungt), och därför bestämt oss för att betala för en extra väska. Tack vare detta fick också Denise sina skor som hon beställt, jag hade aldrig fått plats med dom annars…
Det var ganska lätt att packa ändå, nu när vi hade en extra väska, och vid halv tolv stängde vi så av tv:n för att sova. Klockan ställdes på sju, med planen att lämna hotellet kl 8. Då skulle vi ha god tid att lämna bilen och checka in. Planet lyfter 10.46. Vi mellanlandar i New York där nästa plan går 17.20 och vi landar på Arlanda 7.05 på söndag morgon, trötta…

Mer South Beach

Vi började som vanligt dagen med frukost, den här dock lite annorlunda jämfört med alla andra. Det är ingen buffé här, utan man får det som bjuds, vilket är kaffe/te, juice, french toast och färsk frukt med lite yoghurt. Det var gott, och vi blev mätta, så det funkar ju. Vi tog sedan ett dopp i poolen och hängde lite i varsin solstol och planerade dagen. Vädret var som dom lovat, ganska molnigt, så vi gjorde oss i ordning och satte oss i bilen och åkte mot Dolphin Mall. Det var inte jättemånga bra affärer, men vi gick gjort den största Ross hittills, med några fynd, bl.a. ett par skor som jag kommer känna mig som gangsterdrottning i… Jag fick också köpt lite på önskemål från andra, så nu känner jag mig extra snäll. :)
Det var ju ett ganska stort mall, ca 200 butiker, så även om vi gick in i långt i från alla butiker så tog det ju ändå ett par timmar.

En av våra största shopping-fascinationer upplevde vi också på vårt sista besök på Ross. Det var lite kö, så vi stod och studerade en kvinna som stod framme vi kassan och lastade upp sina inköp, och då menar jag lastade upp. Man handlar i vanliga hederliga kundvagnar (om man inte som vi nöjer oss med att handla ett plagg eller två), och hennes var överfull. Proceduren var att hon tog upp ett plagg, tog av det från galgen och gav det till killen bakom kassan. För varje plagg granskade hon det, ungefär som att hon glömt bort att hon lagt det i vagnen och därför var tvungen att bestämma igen om hon skulle behålla det eller inte. De flesta plagg la hon sedan för killen att scanna in. Han i sin tur rullade ihop (lite slarvigt, alla kläder hos Ross hamnar i en hög i en sån där plastpåse som man får på supermarkets när man är utomlands) plagget och la ner i en påse. Vissa plagg la hon åt sidan, kanske sådana hon inte längre ville ha. Jag vet inte hur många plagg det blev, men ett tag stod det fyra par pumps på disken, bara det var ju otroligt. När det väl var vår tur (det var 4 personer före oss i kön) stod hon fortfarande kvar och lastade upp varor. Jag tog en sneakpeak på kassan när vi var klara, då stod den på 1200 dollar, dvs över 8000 kr, och då var det fortfarande kläder kvar både i vagn och på disken… Helt galet!
Fredrik hade en liten teori om att hon drev en egen liten butik där hon sålde vidare alla kläder, men det är ju väldigt svårt att sälja kläder där man inte har något urval på storlekar. Jag kan tillägga också att det inte var dom snyggaste (enligt mig) kläderna hon köpte…

När vi slängt in alla kassar på rummet begav vi oss så ner till Ocean Blvd, alltså den gatan som går parallellt med stranden. Det var dock mest barer och restauranger, och vi var inte riktigt hungriga än. Vi tog oss dock en titt på själva stranden, dit vi tänkte bege oss imorgon förmiddag, den är stoooor. Vi fortsatte sedan Ocean Blvd, men svängde upp till stans mest autentiska Diner (enligt egen utsago) där vi planerat att inta dagens lite tidiga middag. Vi åt så klart hamburgare. Vi hade spanat in oss på att gå på bio idag, på One Day (efter boken med samma namn, som jag läste i somras), därav den lite tidigare middagen. Klockan var nu halv sex, och bion skulle börja strax efter sju, så vi tog oss ner på Ocean Blvd igen och gick den tills den tog slut, då var vi lagom på Lincoln St, där bion låg, och vi började långsamt ta oss uppför den. Vi kom till bion strax före 7 och köpte våra biljetter. Vi var först in i salongen, så vi kunde verkligen välja platser (det är inte numrerat i det här landet). Det var dock ingen hets, det kom bara två personer till. Filmen var så där tyckte jag, Fredrik tyckte den var okej, men han har inte läst boken. Man ska nog inte se en film där man så nyss läst boken. Jag rekommenderar att läsa boken hellre än att se filmen. :)

Vi gick sedan ut på Lincoln igen, till Apple Store. Fredrik skall eventuellt köpa med sig en dator hem, så han ville kolla lite på det. Efter det begav vi oss hemåt och ligger nu på sängen och kollar på Seinfeld och surfar lite. Imorgon bitti drar vi så ner på playan ett par timmar innan solen blir för stark. Sen vet vi inte riktigt vad vi ska göra. Sista dagen imorgon ju. Vi kommer nog inte ha några problem med att roa oss i alla fall. Det kommer nog garanterat bli ett besök till på Apple Store hur som helst.

Vi kom fram till på vägen hem från bion att det känns lite blandat att resan börjar lida mot sitt slut. På ett sätt känns det väldigt skönt att få komma hem, sova i egen säng, slippa leva ur resväskan etc, men samtidigt känns det verkligen som om vi kommit in i det här livet, och det är ju ganska skönt. :D

Miami, South Beach och några Ross

Idag var det så dags att lämna paradiset på Key Largo. Vi tog en ganska snabb frukost, ett snabbt dopp i poolen innan vi checkade ut. Det skulle bara ta en timme att köra till Miami, så vi hade planerat några stopp på vägen, Ross och Nike Town (stor Nike-butik)… Det blev två Ross, som inte gav några fynd, och Nike Town visade sig vara en hel mall, så vi blev där en stund.

Vi anlände i alla fall utan problem till South Beach och vårt B&B som vi bokat. Ett mysigt litet ställe med 10 rum och en bakgård med pool och solstolar. Det ligger 6 gator från stranden, så det är lugnt och skönt, men ändå nära till där det händer. Vi gjorde oss hemmastadda på vårt rum, och gick sedan ut, gissa vart, jo till Ross om låg inte alltför många gator bort. Dock inga fynd där heller, börjar nästan tappa hoppet… Vi tog sedan ett par timmar och gick runt på South Beach, i hettan, det var helt galet varmt, vilket jag i och för sig sagt varje dag, men idag var nog värst… Det blev lite bättre när solen gått ner, och då blev vi också lite hungriga, så vi gick till Espanola (hittade inte den lilla böjen som ska vara över n:et) som skulle ha många restauranger. Vi fick i oss mat, men det kändes väldigt turistigt, och det var inte jättegott. Så nu vet vi att vi inte ska gå tillbaka dit.

Vi avslutade kvällen med en väldigt god italiensk glass, det var vi värda, och sen promenerade vi hemåt. Planen för morgondagen är att göra vår sista seriösa satsning shopping, på Dolphin Mall. Dom lovar inte så jättebra väder imorgon, så då passar det väl bra med shopping. :)

Key Largo, snorkling

Idag tog vi sovmorgon, klockan ringde inte förrän kl 9, det var skönt. :) Vi tog det lite lugnt, och gick sen iväg till frukosten. Idag bytte vi flingorna mot en american waffle, vet dock inte om det egentligen var ett bra byte, jag tror jag byter tillbaka imorgon…

Då den stora planen med dagen var den inbokade snorkelturen kände vi att vi inte ville vara i solen så mycket innan dess, den skulle ju innebära ett par timmar på öppet hav, sol så det räckte… Vi gick därför tillbaka till rummet efter frukosten, slappade lite till, och satte oss sedan i bilen och åkte iväg till något som enligt stora reklamskyltar över hela The Keys ska vara ett Sandal-outlet. Vi hade även sett att dom skulle ha billiga t-shirtar (3 för 70 kr), och tanken var att köpa så att vi skulle kunna snorkla i en ordentlig tröja för att slippa att bränna oss. Det hela var dock en besvikelse. Dels var sandalerna varken snygga eller billiga, och de billiga t-shirtsen var ett 30-tal på en hängare, varav hälften var för barn och resten typ i storlek 2XX. Vi hittade i alla fall tre som vi köpte, det är väl tveksamt om dom får följa med hem. Dom fyllde i alla fall sitt syfte under snorkelturen.

Väl tillbaka på hotellet gjorde vi i ordning vad vi skulle ha med oss, och smorde in oss ordentligt. Vi stannade till vid poolen på väg ner och drack lite vatten (det finns alltid isvatten att ta på bardisken) och sen gick vi till dykcentret. Vi fick fylla i en lapp som jag inte riktigt hann läsa på, men jag antar att vi skrev under på att inget är arrangörens fel och att jag får skylla mig själv om jag skadar mig. Jag skrev datumet fel och kladdade därför lite, då blev jag ombedd att skriva en liten kråka precis vid datumet också, dom vill verkligen vara säkra på att inte bli stämda. Vi fick också veta att det skulle vara lite ”rough” där ute, det blåste lite mer idag än tidigare. Men så illa kan det väl inte vara tänkte jag, dom vill bara försäkra sig om att ingen klagar…

Vi fick hjälp med att plocka på oss utrustning, mask, snorkel och fenor, eller som jag hade sagt, cyklop, snorkel och simfötter… Vi satte oss sedan och väntade vid båten. Det visade sig att det bara var fyra personer till som bokat in sig, varav tre skulle dyka och en snorkla. Förutom oss sex var det också en kapten och tre instruktörer, en för dykning och en för snorkling, och en som typ blev över… Då korallrevet ligger ca 1 mil utanför ön tog resan en stund. Det ligger dessutom på andra sidan ön, där det blåser lite mer (vår sida är ganska skyddad av andra öar), så det var lite högre vågor än jag räknat med, jag som har en tendens att bli lite åksjuk… Det gick dock bra, tills vi stannade, då satte det igång. Men då skulle vi ju i vattnet, så det var bara att bita ihop. Det som istället blev lite jobbigt då var att jag inte är en van snorklare, och att snorkla i enmeters vågor är absolut inte något jag är van med. Vi hade fått en snabb genomgång av den väst/flytväst vi skulle ha på oss, men det var typ allt. Precis innan vi skulle i blev vi varnade för brännmaneter, det låg en precis vid sidan av båten. Vi hoppade i i alla fall, och det var ändå okej att vara i, man såg otroligt bra, och precis nedanför mig var ett helt stim av gul-svart-randiga små fiskar. Men så var där helt plötsligt en manet, och jag fick lite panik, och då blev det lite jobbigt att andas, och så började jag simma mot båten, och så var det tre maneter till runt stegen, och så fick jag ännu mer panik i vågorna. Jag simmade runt båten istället och kom upp och fick av allt och satte mig att andas lite normalt. :) Efter en stund kände jag mig redo att ge mig på det igen, den här gången gick allt mycket bättre, och jag låg nog i en kvart eller nåt i alla fall. Det var otroligt mycket olika fiskar, men jag har ingen aning om vad för några. När jag fått i mig tillräckligt mycket saltvatten gick jag upp båten igen och kände mig nöjd för det här stället. Dock innebar ju detta att jag var tvungen att sitta på en väldigt gungande båt, jag mådde faktiskt mindre illa befinnandes i vattnet, men men, det var bara att stå ut.

Efter ytterligare 20 minuter var det dags att åka vidare till nästa ställe. Nu kände mig jag ganska bekväm med vad det innebar att ligga bland vågorna, så nu var jag i ganska länge från början. Det fanns maneter här också, men inte lika många och framför allt inte lika nära mig. Den snyggaste fisken vi såg lyckades vi också spåra i en ”fiskbok” som dom hade ombord, det var en Stoplight Parrotfish. Den ser tydligen olika ut i olika stadier, och det här var ”Terminal phase”.
Jag kände mig inte helt bra, så jag gick upp efter en stund och kände mig nöjd. Jag försökte sitta på båten och titta på horisonten för att må lite mindre illa. Jag vet inte om det blev bättre av det, men det blev i alla fall inte sämre. Fredrik däremot, han låg i länge, tills jag tvingade honom att gå upp 10 minuter innan vi skulle åka tillbaka. Så fort båten började röra sig igen började jag också må bättre, och när vi kom närmre land försvann vågorna, och så också mitt illamående. Om jag hade fått bestämma så hade jag gärna snorklat när det var vindstilla, men jag fick ju inte bestämma… På något sätt var det ändå lite coolt att ha legat där i jättevågorna. Fiskarna var inte rädda för oss heller, ibland kändes det som att jag skulle kunna sträcka ut handen och klappa dom, men jag försökte inte. :)

Vi kom tillbaka till hotellet strax före fem, och då la vi oss vid poolen. Det kom också in lite moln, så det var nästan skönt att ligga där (fast vi var ändå tvungna att bada emellanåt). Efter nån timme gick vi upp på rummet och tog en dusch och kollade upp vilken restaurang vi skulle åka till idag. Målet för kvällen blev Fish House, vilket när vi kom fram visade sig vara stängt… Men dom hade även en systerrestaurang (vägg i vägg) som hette Fisch House Encore, så vi tog den istället. Vi åt som namnet antyder fisk. Jag åt Grouper (fråga mig inte vad det är på svenska) och Fredrik åt Tonfisk. Hans tonfisk både smakade och såg ut som en stor stek… Vi blev proppmätta men tog ändå in en Key Lime Pie till efterrätt. Den här var godare än den vi åt i Key West.

Nu är vi tillbaka på hotellet, zappar lite på tv:n och ska nog kolla upp lite hur vi ska göra imorgon. Imorgon checkar vi nämligen ut och drar vidare mot Miami. Nu får det vara slut med sol och bad. Sammanlagt tre dagar blev det, vilket jag känner räcker och blir över, jag blir lite lätt uttråkad av att bara ligga still… Det blir väl förmodligen något eller några dopp på South Beach i Miami, men tanken är väl också att vi ska se en del, och kanske shoppa lite till… :D

Key Largo, dagen vid poolen

Frukosten var bra, bättre än alla andra hotell, men det hade varit dåligt om den inte varit det, med tanke på att detta ska vara ett lite lyxigare hotell. Imorgon ska vi utforska den delen av frukosten vi inte mäktade med, pannkakor och omeletter…

När frukosten var avklarad tog vi en lite promenad och spanade in omgivningarna, det är ett ganska stort område. Men sen kröp vi in under varsin parasoll, och där stannade vi tills klockan nästan var fem. Vi kröp i och för sig ut ganska många gånger för att ta en dopp i den fortsatt svala poolen, vilket behövdes även om vi satt i skuggan hela dagen. Det är hur lugnt som helst här, många av dom som var vid poolen igår checkade nog ut igår eller idag på morgonen, för idag var det totalt typ 25 pers, misstänker att det inte brukar vara lika många tomma solstolar när det är högsäsong…

Innan vi gick upp på rummet för att göra oss klara för middag gick vill till aktivitetscentret Pirate Island Divers och bokade in oss på en snorkeltur imorgon. Det ska bli spännande. Ett par kilometer utanför öns södra kust ligger John Pennekamp Coral Reef State Park, och det är dit snorkelturen går, med två olika stopp.

Idag har vi ätit middag på Mrs Mac´s, det var gott, men dom var nog lite busy, för vi blev lite bortglömda i vårt hörn, men vi överlevde, och nu ligger vi på hotellrummet och kollar på första avsnittet av nya säsongen av 2 1/2 Män. Charlie har ju lyckats dö, och nu ska Ashton Cutcher ta över hans plats som en lite bortkommen yngling med mycket pengar på banken. Det lär nog bli annorlunda…

Spöregn och Key Largo

Så var det dags att lämna Key West och åka tillbaka över öarna till Key Largo. Jag vaknade i natt och hörde då hur det spöregnade ute, det var helt galet… När vi tittade ut genom fönstret på morgonen var det fortfarande grått på himlen, men vi ska ju tillbringa ett par timmar i bilen, så det gjorde inget…

Vi intog frukost och checkade ut ganska snart och lämnade stan. Efter en liten stund såg vi helt plötsligt en Ross (Dress for less), hur kunde vi missa den på vägen in. :) Vi hade ju inte bråttom till något, och vädret var ju inte det bästa, så vi svängde in, och jag fyndade… En Calvin Klein klänning för under 300 kr, det kallar jag fynd. Den kommer komma väl till pass för många finfredagar framöver. Vi körde vidare, och hade ett planerat stopp på vägen, Baby´s Coffee, tydligen kan man få en riktig kopp kaffe även i det här landet, och det ville vi ju testa. När vi närmade oss Baby´s började det regna igen, men det var ändå lugnt att gå in utan paraply. Väl inne däremot såg vi plötsligt hur himlens portar hade öppnats, och regnet bokstavligen öste ner, det var helt galet att se alla dessa hojåkare svischa förbi, något nerböjda för att komma undan regnet. Vissa var bättre klädda än andra, det märktes att inte alla räknat med regn. Två åkare kom in i värmen och köpte varsinn kaffe, tjejen frös så hon skakade… Ett tag var det värsta wet t-shirt tävlingen på utsidan, för män. Vi höll oss kvar och drack vårt faktiskt goda kaffe tills det hade lugnat ner sig, sen var det dags att köra vidare.

Vi tog ett stopp till, på McDonalds, för lunch. Strax efter två checkade vi så in på vår resort. Vi hade bokat ett rum med balkong, men med ”no view”, men nog fick vi view alltid. Rakt ut över havet, hur mysigt som helst, och vi klagar inte… Vi stannade en stund på rummet och gjorde oss hemmastadda, sedan gick vi ner till stranden. Det var helt galet varmt, så det var tur att det ibland dök upp några moln som gav lite svalka. Havet gav ingen svalka, det kändes inte att man badade, det måste ha varit lika varmt som i luften. Efter någon timme tänkte vi testa poolen istället, det ångrar vi inte, den var nog bara 27 grader varmt, kändes hur svalt som helst, så där stannade vi resten av eftermiddagen.

Efter lite mer slappande på rummet gav vi oss iväg mot en restaurang vi surfat fram, Conch House. Det var en mysig familjerestaurang med väldigt trevlig personal och god mat.

Väl tillbaka på hotellet kollade vi lite mer på vilka restauranger vi ska besöka, och vilken av snorkelturer vi ska boka in oss på. Det lutar mot att det blir den som avgår härifrån hotellet, det är ju lite bekvämt…

Det ska bli spännande att kolla in frukosten här imorgon, för att se om den är något bättre än på alla små hotell vi bott. Frukost är väl inte amerikanernas bästa helt enkelt…