Dom som följt utvecklingen på Facebook, eller befunnit sig i mitt kök eller på min arbetsplats, vet att jag den senaste tiden varit en aning besatt av att få till den perfekta franska nougaten. Det har väl gått si så där (även om den varit god alla gånger utom de två första som brändes så det liknade kemisk verkstad i vårt kök). Det har varit konsistensen som inte gått att få till som jag vill ha den, den har varit antingen för hård, eller för lös, eller båda delar…
Efter försök nummer åtta har jag så beslutat mig för att ge upp, åtminstone för ett tag. Och istället ge mig på makroner igen, det gick inte heller så bra på första försöket, även om dom var goda. Formen var helt obefintlig, och konsistensen lika så.
Var en snabbis på Classe igår (i helt annat syfte) och sprang på en ny måste-ha-sak till köket.

Utan den hade det inte gått. Sist stod jag med en kladdigare och kladdigare spritspåse, där smeten rymde åt alla tänkbara håll. Se så fina kakorna blev på plåten nu.

Använde sedan samma ljuvliga verktyg till att få på krämen, vilket jag försökte göra med smörkniv förra gången, behöver jag säga hur dödsdömt det var redan från början…

Makronerna blev inte perfekta, glansigheten saknas, men mycket goda, om jag får säga det själv. Och de ser ändå ganska fina ut.

Det finns några lyckliga själar som kommer få provsmaka dessa imorgon, inte en chans att jag och Fredrik klarar att äta upp alla själva…