Att fylla år

Så är det då min födelsedag igen. Jag tycker om att fylla år. Jag förknippar det inte på något sätt med att bli äldre (även om jag givetvis förstår att jag blir det) utan mer med tanken på att det är min dag och ingen annans. Nu vet jag ju i och för sig att det inte är helt sant också, varje år på min födelsedag ringer jag ju till Linda E och säger grattis, så det är väl hennes dag lite också, men ändå…

Trots att jag nu kanske är så gammal att födelsedagen inte ska spela så stor roll, så sover jag lite oroligt på morgonen. Viktigt för mig på födelsedagen är också att bevara traditionen med att vakna till sång, och till det hör kanske i alla fall någon present, men annars är presenterna helt oviktiga i sammanhanget.

Igår när jag gick och la mig tänkte jag att det här kanske skulle bli första födelsedagen som jag faktiskt lyckades sova hela tiden fram till sången, jag har varit så sjukt trött senaste morgnarna att det inte borde finnas en chans i världen att jag ska vakna av mig själv. Jag höll mig för säkerhets skull uppe lite längre än vanligt igår…

Men, inte då, vaknade både vid kl 3, 5 och 6. Sista gången var sängen tom, och det prasslade väldigt någonstans i lägenheten, undra vad det kunde vara. =)

Första gången jag vaknade insåg jag ju snabbt att jag förmodligen skulle somna ganska fort, klockan var ju ändå bara 3… Andra gången var lite nervig dock, kl 5, det skulle ju kunna vara så illa att jag skulle ligga och vända och vrida på mig, usch hemska tanke… Men jag somnade om, och drömde, som jag drömde…

Jag var och hälsade på på Wisteria Lane. För er som inte vet, så är det helyllegatan i Desperate Housewives. Där träffade jag Carlos och Gabrielle. De båda har ju varit lite extrema på sistone, sedan Carlos dödade Gabrielles styvpappa. Nu hade Gabrielle flippat ut totalt, och ville gå och döda alla som försöka sätta dom bakom lås och bom. Carlos var lite mer nyanserad, och tyckte att detta var lite onödigt, men Gabrielle stod på sig. Efter en liten stund kommer två killar ut på verandan där vi stod. Jag minns inte helt vad dom skulle föreställa att vara, men nu var dom onda, och dom hade ringt till några andra snubbar, bountyhunters, som skulle komma och ta fast C och G. Jag började nu bli lite orolig, det här var lite i läskigaste laget, men vart skulle jag ta vägen.
Då kom två nya killar, som tyckte att jag skulle följa med dom. Det lät ju väldigt mysko, så jag vägrade. Dom stod på sig, och jag stod på mig, jag följer väl inte med några okända killar när det står bountyhunters med vapen i trädgården.

Efter ett tag insåg jag dock att jag måste göra något, så jag gick efter killarna. Då visade det sig att dom bara ville bjuda på picknick. Dom hade dukat upp en filt med mat på en typ brygga (utan vatten) utanför ett stort hus. Jag slog mig givetvis ner, och var glad att jag var räddad från Wisteria Lane. Jag började frysa ganska snart, och då trollade dom fram en Houdini (fleecetröja) till mig, varmt och skönt. Det var fler som frös, för en av killarna hade typ en onepiece, men den var i dun, och liknade mer en sovsäck, men med ärmar och luva. Petrolgrön var den, mycket snygg må jag säga.

Men innan vi hann börja äta någon mat så försvann dom, men dom lovade att komma tillbaka. Långt senare hade dom fortfarande inte dykt upp, så jag gick för att leta efter dom, inne i det stora huset. Där var tydligen en stor restaurang eller liknande, för där hittade jag Fredrik. Han var på konferens med sitt jobb. När dom är på konferens har dom tydligen likadana träningsoverallen på sig, för det hade dom nu. Vinröda, typ Adidas. Dom är bara 4 st, men det såg ändå lite roligt ut där dom satt vid ett bord och såg likadana ut. Fredrik såg dock ut som om han tyckte att det var det naturligaste i världen.

Han tipsade mig om att leta i rummet närmast utgången, men där var ingen…

Sen blev det nog en ny dröm, för helt plötsligt var jag på jobbet, i något stort möte. Detta möte bröts plötsligt upp kl 14, för nu var det fika. Men oj! Jag hade ju glömt att jag bokat in fika kl 14, jag som inte tagit ut tårtan. Den måste ju tas ut 20 minuter innan för att ens vara skärbar. Jag rusade ut i köket, bara för att inse att min gamla chef tagit ut tårtan för mig, så snällt. Hon hade även tagit fram min sockerkaka jag bakat. Denna hade hon dock även garnerat, men cashewnötter, vilket jag inte riktigt gillade. Men hon hade ju varit så snäll, så jag lät det vara. Men när någon sedan frågade om det var en pepparkakesockerkaka, och hon svarade ja, då blev jag lite sur, för det var det inte alls, det var ju en frukt och frö sockerkaka…

Sen vaknade jag, och då var kl 6 och jag hörde prasslet. Dock lyckades jag somna om den här gången också, och drömma så klart. Den här gången drömde jag att Fredrik kom och väckte mig med sång. Men tydligen har Fredrik och hans familj en annan tradition, dom sjunger en helt annan sång. Och denna sång är så svår, så Fredrik var tvungen att ha texten med sig. Denna var skriver för hand, med spretiga bokstäver, på ett gäng ihoptejpade A4-ark. Men inte nog med det, dessutom hade melodin till denna sång bytts ut i år, så han var tvungen att spela den på Spotify samtidigt, så att han ens skulle kunna sjunga den, då han inte kunde den nya melodin (precis som om han inte kunde ha sjungit den gamla melodin istället…). Det gick som det gick, och var inte alls särskilt vackert, och jag undrade varför han inte bara kunde sjunga Ja må han leva istället.

Jag vaknade sedan upp, till ny sång, den rätta, vilket var en lättnad. Och jag insåg ju då också att jag faktiskt somnat om trots allt. Så där kom Fredrik, sjungande, och med paket. :) Jag fick en bok, Månpalatset av Paul Auster, och en hushållsassistent, valfri. Det lutar mot en Kitchen Aid. Vilken snäll sambo jag har. :)

Sen började sms:en och hälsningarna på Facebook rulla in… Det är en del av det jag gillar med att fylla år, att alla uppmärksammar en, och tack vare Facebook även de man inte växlat ett ord med på flera år. Dom har skrattat lite åt mig på jobbet på sistone, då jag har pratat om min födelsedag sen i början av december, men det hör väl ihop med att jag verkligen tycker om att fylla år, då vill jag väl kanske också att folk ska veta det så jag får många grattis. :)

Man kan väl säga att jag typ mutade mina kollegor till att säga grattis, då jag hade med mig både dajmtårta och maränger idag, och bjöd in alla som ville fika lite. Och jag fick till och med presenter. Anders gav mig en påse djungelvrålsklubbor, dom är sjukt goda. Eddie gav mig ett hemmagjort halsband, och Joni hade gjort ett jättefint kort (Anders är vuxen, Eddie och Joni är fem respektive sju).

Nu har precis de sista gästerna gått hem, har haft kalas på hemmaplan också. Och det var inte för att få presenter, utan för att få baka, och givetvis äta, tårta. Det var mycket trevligt, och jag fick presenter, vilket ju inte alls var meningen. Det känns lite sniket att bjuda in till kalas, bara för att få presenter, jag vill ju inte tvinga folk att köpa nåt, jag ville ju helt enkelt bara få fira mig själv…

Nu ska jag avsluta min födelsedag med att gilla en himla massa på Facebook, och kanske packa lite också, vi åker till London imorgon eftermiddag. Summa summarum har det varit en bra födelsedag, med många fina presenter, och jag ser redan fram emot nästa år, nästa födelsedag! Fram tills dess får jag fokusera på Fredriks födelsedag, det är ju nästan lika roligt när han fyller år. :)

Tack för alla gratulationer!!!

Virkade örhängen

Var väldigt längesedan jag virkade något nu, och för någon vecka sedan började virktarmen skrika ordentligt. Så fram med virkkorgen och virkböcker och leta inspiration. Det blev försök till nya virkade örhängen, den här gången utan ståltråd, för det var lite meckigt förra gången. Jag fick helt enkelt stärka dom för att få dom lite stela (men framför allt platta).

Så här blev de i alla fall.

Sjal till salu (är nu såld)

Köpte garn i våras, till en sjal. Hade en tanke redan från början om att sälja den, men insåg att efterfrågan på en tjock ullsjal förmodligen inte skulle vara så stor när temperaturen letat sig upp över 15 grader.
Nu är den i alla fall klar, och redo att gå vidare till någon frusen själ.

Den är virkad i Drops Eskimo. Ett tjockt garn i 100% ull. Den mäter ca 150 cm mellan ”vingspetsarna”.
Pris: 280 kr

20111120-160646.jpg

20111120-160658.jpg

En helg i kreativitetens tecken

I helgen har Fredrik varit på utbildning, lördag-söndag 9-17, mycket fri tid för mig med andra ord.

Jag hade redan tidigt bestämt mig för att tillbringa helgen framför symaskinen, det var ju ett tag sedan nu, och det låg en hel del på hög som inte blivit av, plus några nya projekt, t.ex från Syfestivalen.

Jag gick inte upp lika tidigt som Fredrik, men kl 9 var jag ur sängen i alla fall, och började se över helgens plan. Målet var att sy en klänning av tyg jag köpte i somras, en trekantsneccesär till Fredriks mamma (hon frågade efter en för länge-länge sedan), en undertröja av ett slinkigt underklädestyg jag köpte på Syfestivalen, en mössa av e-slöjdtrikå som jag också köpte på syfestivalen samt i alla fall börja på att göra om ett par gamla jeans till en kjol.

Började med att fixa till ett mönster till undertröjan, ritade helt sonika av en redan befintlig som jag tycker funkar bra. Insåg dock att jag inte hade någon bra tråd, så fick lägga bort dom färdigklippta bitarna och börja på nästa projekt, klänningen. Insåg dock att jag inte hade tråd till det heller, så då gick jag över till mössan. Det gick finemang, men då tog min svarta tråd slut. Det var droppen som fick bägaren att rinna över, jag måste ha tråd. Så jag fick helt enkelt bege mig mot stan. Det tog en timme allt som allt, men hem kom jag i alla fall med 5 rullar tråd och en dragkedja, nu var det dags att börja på riktigt…

Det gick fin-fint med tröjan, fick sy in den lite i midjan, men det var ju lätt gjort. Tanken är att jag ska kunna ha den under typ stickade tröjor som inga andra tröjor funkar att ha under för att det syns för mycket. Så här blev den. Kanske inte så vacker, men den ska ju inte synas…

Mössan behöver väl ingen bild, dom har ni ju sett förut. Har förresten en svart till övers om någon vill köpa. Passar dig med storlek 56 (cm) eller mindre. Sydde trekantsneccesären nu också, lika bra att få det gjort, den går så fort. Den blev lite större den här gången, hade en lite längre dragkedja.

Nu var lördagen slut, och Fredrik kom hem. Dags för middag och häng i soffan. Fick dock lite mer kli i syfingrarna, så jag började sprätta upp jeansen. Det gick fortare än jag räknat med, och helt plötsligt hade jag även nålat ihop den igen, men delar av byxbenen i ”glappet” mellan benen. Orkade dock inte sy mer, det fick vänta en dag.

Upp igen söndag morgon kl 9 och gav mig direkt på klänningen. Hade köpt både blå och vit trikå, tanken var att få till något blandat, dock inte bestämt hur. Jag funderade lite fram och tillbaka, och bestämde mig för att göra något ganska enkelt, i alla fall den här gången. Det skulle bli vitt på framstycket vid halslinningen och ut över ärmen, och sedan blått resten, men med ett veck på mitten. Det gick faktiskt fortare än jag räknat med, även om det var lite pill att byta tråd fram och tillbaka för att hålla mig till att sy med vitt på vitt och blått på blått. Kanske får bli finmåndag imorgon. =) Den lilla bilden i bilden är för att visa på ”vecket”, det syns inte så bra på bilden annars.


Fastnade lite på en tanke om att sätta på fickor, det tog en stund att finurla och provsy, bara för att komma fram till att det nog skulle bli bättre utan, så då var den ju klar. Gav mig då på jeanskjolen. Jeansen är ett par som jag köpte hösten 2003, mina första jeans på då flera år efter att jag blivit smal(are). Det finns något visst i de där jeansen, kanske just för att jag för första gången på länge trivdes i ett par jeans. Problemet är bara att modellen är otroligt tråkig nu, så lika bra att göra om dom. :) Förutom att sy de sömmar jag nålade igår var jag tvungen att ta in lite på sidorna med, den blev lite för vid annars. Men jag är nöjd med resultatet. Så pass nöjd att jag tog på mig den när jag senare gav mig iväg för att gå på söndagsmiddag med Fredrik och hans föräldrar.

Under hela helgen har min CD-samling fått mig på rätt humör. De skivor som spelats är:
Weezer – Blåa skivan, Pinkerton, Röda skivan
Foo Fighters – The Colour and the shape
Salt – Auscultate
Panic at the Disco – A fever you can’t sweat out
Lifehouse – Stanley Climbfall
The Killers – Day & Age
Primitive Radio Gods – Rocket
Stereophonics – Just enough education to perform
Laleh – Laleh
Martha Wainwright – Martha Wainwright
Regina Spector – Begin to hope
Miss Li – Late night heartbroken blues

Mycket bra sy-musik måste jag ju säga. :) Några av skivorna fick gå flera varv, inte för att jag var för lat för att byta, utan helt enkelt för att dom är så himla bra. Pinkerton fick gå tre varv innan jag bytte, vilka låtar det finns på den skivan, jag blir både nostalgisk och lycklig på en och samma gång.

Nu är helgen över och det är dags att jobba på riktigt imorgon. Dags att sova med andra ord, så jag är pigg och glad imorgon, mycket att göra…

Återvinning av tidningen King

Sommaren gav mig en hel del inspiration till både det ena och det andra, framför allt inom det kreativa då så klart. Har ju dock fokuserat på att plugga under hösten, så det har inte riktigt hunnits med att vara något kreativ.
Nu är plugget över (förutsatt att jag inte får någon väldigt jobbig komplettering på min projektuppgift) och därför ägnade jag helgen åt lite kreativitet, återvinning.

Vi har (haft) en hel del nummer av tidningen King hemma. En helt okej tidning för att vara riktad mot män måste jag säga, och läser den glatt varje gång. Nu var det dock dags att återanvända tidningen, den skulle bli pärlor hade jag tänkt.

Ni får följa stegen helt enkelt och se hur det blev.
Jag började med att skära ut remsor, 1,5 cm breda upptill och spetsiga nertill.

Sen var det dags att lägga på lite lim, på baksidan.

Jag använda mig sedan av en knappnål för att få till rullandet.

och sen var det bara att rulla på…

Sen är det bara att fortsätta, med remsa efter remsa. Jag valde ut sidor med lite olika färg, det
fick bli främst reklam, det var där färgen fanns.

Sen tog jag en färg och gjorde det här… Man kan säga att det är ett Swedbank-armband, för det
var den reklamen som var orange i tidningen. =)

Borta bra men hemma bäst

Nu är vi hemma igen, trötta men välbehållna…

Resten av resan gick bra, var väldigt skönt att ha economy extra den här flygningen också, lyckades faktiskt sova ett par timmar. Resan började med middag, sen en film, sen sova, sen frukost och helt plötsligt landade vi, väldigt skönt.

Fredriks föräldrar hämtade oss på Arlanda, det var lyx, för även om Arlanda express går väldigt fort så går ju inte t-banan lika fort nu när blå linjen är halvt avstängd. Strax efter åtta var vi så hemma i lägenheten igen. Vi började med att gå igenom posten, inget missat där inte, och sedan tog vi en kopp kaffe, för att hålla oss vakna. Vi har börjat packa upp lite grann i all fall. Jag behöver nog lägga en del av dagen på att sortera i garderoben. Lite ska nog packas ner för att få vila till nästa sommar, och lite får nog hamna i en kasse för en eventuell klädbytardag framöver. :)
Fredrik sitter just nu och kopplar upp sina nya dator, jag slökollar på tv och funderar på om det inte är dags för en andra frukost, jag börjar bli lite hungrig, och det är lite tidigt för lunch.

Summa summarum har det varit en fantastisk resa/semester. Det känns som om vi varit borta mycket längre än 2 veckor, 2 veckor är ju ingenting, men det beror väl kanske på att vi gjort så många olika saker och bytt plats så ofta. Det har varit jättekul att se så många platser, men det var också väldigt skönt att sista veckan bo lite fler nätter på varje ställe, det blev lite mer avkopplande. De tre nätterna på Key Largo fyllde verkligen sitt syfte, att vi skulle bli så avkopplade att vi blev uttråkade, och det blev jag, jag hade inte orkat en dag till bara liggandes vid poolen…

Imorgon blir det till att gå till jobbet igen, vilket känns helt okej ändå, ska bli spännande att se vad jag missat. :)

Hemresan, början i alla fall

Klockan ringde som den skulle (jag var lite nervös för att vi skulle försova oss, det är ju inte okej att missa flyget) och vi gick upp och packade det sista, åt varsin banan (som var frukosten) och tog en snabb dusch. Vi lastade in allt i bilen och körde mot flygplatsen. Vi har haft gps hela resan, vilket har varit bra, men den är inte alltid pålitlig. Idag verkade den i alla fall vara bra, för den guidade oss mot hyrbilsdelen av flygplatsen istället för direkt till flygplatsen (vilket hade varit fel). Dock blev det något fel på vägen, och vi hamnade in på fel väg, som slutade med att vi fick kringel-i-kroka på konstiga småvägar en stund (flest svängar på kortast tid på hela resan) innan vi kom rätt. Återlämningen gick bra. Vi hade tydligen lyckats få en litet märke på väster sida bak på bilen (jag har ingen aning om hur), men eftersom vi varit kloka och köpt den extra försäkringen för $5/dag som dom sålde på oss i Orlando så behövde vi inte betala för detta, det var mycket skönt…

Hyrbilscentret var en helt egen del på flygplatsen, så vi tog ”movern” till incheckningen (ett litet tåg som gick ett par meter upp i luften). Där checkade vi in nästan utan problem (vi behövde bara lite extra hjälp) och fick betala $50 för den extra väskan (350 kr), lätt värt det. Första flygresan gick bra, inga förseningar, och vi landade som vi skulle i New York. Väl där skulle vi byta terminal, och tog ett nytt tåg. Vi hade typ bestämt oss för innan att försöka uppgradera våra platser från economy till economy extra, det var ju så skönt på hitresan, och nu skulle det dessutom vara natt under flygningen, och det är lite lättare att sova när man har lite mer utrymme. Vi gick därför till incheckningen även här (även om vårt bagage var incheckat hela vägen redan). Det gick bra att uppgradera, Fredrik använde eurobonuspoäng som var på väg att gå ut, det kändes skönt. Vi gick så till säkerhetskontrollen för att gå mot gaten och hitta lite att äta. Väl vid gaten insåg vi att där fanns ett litet fik med trekantssmörgåsar och en liten kiosk med tidningar och godis, inte det vi ville ha till lunch, så vi gick ut igen.

Mellan de olika gaterna fanns i alla fall lite mer att välja på, även om det inte var i närheten av vad som fanns att göra, handla och äta på Chicagos flygplats. Vi valde Wendy´s, och fick oss en faktiskt väldigt god hamburgare. Sen gick vi till säkerhetskontrollen igen (den tredje för dagen). Nu var det lite längre kö, men vi hade inte direkt bråttom, så det var lugnt.

Nu sitter vi vid gaten och har druckit vår sista kopp blaskigt kaffe (det kommer jag inte sakna, till och med automatkaffet på jobbet är bättre) och väntar på att borda, vilket bör ske om ca 20 minuter.

Nu ska det faktiskt bli skönt att komma hem…

Sista dagen, beachen på South Beach och regn

Man kan ju inte bo på South Beach och inte ha befunnit sig på beachen, så efter frukosten skulle vi bege oss dit ett par timmar innan solen blev för stark. Precis när vi var redo att gå hörde vi ett konstigt ljud, det var smattret av regn mot rutan, det regnade ordentligt. Vi hoppades på att det skulle gå över och stannade på rummet en stund till. 10 minuter senare var det över, så då tog vi vårt pick och pack och gav oss av. Det duggade lite lätt när vi gick ner, men det var nästan skönt, solen sken ju ändå på oss. Det tar bara 10 minuter att gå ner, så vi var snabbt på plats och la oss precis bredvid badvaktstornet, bäst att vara på den säkra sidan… Tornet visade grön och lila flagg. Grön för att det var okej att bada, inga farliga undervattenströmmar, och lila för ”dangerous marine life”, dvs brännmaneter, i mängder, vilket var mindre trevligt. Det blev därmed ganska korta dopp, så fort man hade ögonen i höjd med ytan var det omöjligt att se dom små (eller ibland ganska stora) rackarna, och jag ville i alla fall inte bli överraskad. Havet var i alla fall lite svalkande, vilket behövdes, för solen gassade på som vanligt. Jag gick och doppade mig en gång i kvarten typ. Efter nån timme började det dugga lite lätt, men eftersom solen fortfarande sken som aldrig förr så var det ganska skönt. Efter ytterligare en liten stund började det regna lite mer, då fällde jag upp paraplyet (klart jag hade med paraply till stranden) över väskan, så att i alla fall kamera och mobiler skulle hålla sig torra. Vi låg så kvar på våra handdukar, strålande solsken, och regn. Det var hur skönt, men udda, som helst. När det dessutom dök upp ett lite skymoln hade jag nog kunnat ligga kvar där hur länge som helst…

Efter två timmar kände vi oss dock nöjda, solen tar ju väldigt bra när det närmar sig lunch, och det är dumt att bränna sig så här sista dagen. Regnet hade gjort lite uppehåll också, så det var lagom att packa ihop oss. På vägen hem började det regna igen, efter några minuter riktigt rejält, men solen den sken… Det var nog en av de få gånger jag gått helt oberörd i regn utan paraply. Då planen var att ta ett dopp i poolen när vi kom tillbaka till hotellet spelade det liksom ingen roll att vi blev lite blöta, och då temperaturen fortfarande låg på dryga 30 grader (i skuggan) var det ju bara lite skönt att bli lite blöt.

Poolen var nästan sval och skön, och det fortsatte att regna en stund för att se ta uppehåll igen. Då gick vi upp på rummet, tog en dusch och planerade resten av dagen. Vi hade funderat på att gå och bowla, och skulle nu vädret vara lite sådär, så kunde det ju passa bra. Frågan var bara när. Plan A var i alla fall att äta lunch, så vi tänkte att vi börjar med det, så får vi se vad som händer. Så vi gick ut på stan igen, med varsitt paraply i väskan den här gången…

Nu hade regnet försvunnit, så nu var det bara äckligt varmt igen (jag längtar faktiskt lite hem ändå). Vi hittade inget bra lunchställe, så vi chansade på att dom hade mat på bowlingen och gick dit. Dom hade mat, som var helt okej, sen var det bara att köra.

Skorna (bowlingskorna alltså) var grymt sköna, skulle lätt kunna gå i ett par såna skor ett par timmar, om dom varit snyggare. Även om skorna var av märket Puma så var dom väldigt bowlingaktiga. Den stora skillnaden i den här hallen jämfört med all den bowling jag gjort i Sverige var att man betalade för antal serier man ville spela, vi betalade för två, kändes som om det skulle räcka. Detta innebar att det aldrig blev den där paniken som alltid blir när det är 5 minuter kvar på timman man betalat för och ändå vill hinna klart sista serien. Även om klockan bara var 3-4 var där ändå en del folk, bl.a. ett födelsedagskalas med finfin tårta.

Vi lämnade hallen, mätta och belåtna, det var kul att göra nåt annat än shoppa och bada. :)
Vi begav oss så ut på vår sista tur på South Beach, vi var väl båda ganska nöjda med shoppingen hittills, men man vet ju aldrig vad som kan dyka upp… Vi tog en glass på en italiensk glasseria, den var god och svalkande. Det var en väldigt skön eftermiddag, för även om regnet hade upphört, så var det lite mulet nu, så det var nästan behagligt att gå runt, det var i alla fall inte lika svettigt som tidigare dagar.

Då vi åt en väldigt sen lunch (14.30) tänkte vi att vi skulle ta en liten middag. Vi hade redan första dagen i Miami fått nys om ett ställe som heter Half Moon som serverar empanadas (typ pirog) och man köper så många man vill (en är ungefär som en halv Gorbys i storleken). Vi gick med andra ord dit, och tog deras ”snacks menu”. Den bestod av två empanadas och en dricka. Det fanns 10 olika fyllningar att välja på, och dom gjordes när man beställde dom, så dom var verkligen färska. Vi blev lite imponerade också när smaken var ”stämplad” på själva empanadasen, så man visste vilken man åt. :) Det var en alldeles lagom middag, och vi fortsatte sedan vår promenad på byn.

Fredrik har ända sedan vi kom funderat fram och tillbaka på om han ska köpa en ny dator eller inte, en Mac Mini i så fall. Nu hade han äntligen bestämt sig, han skulle köpa, så nu gick vi till Apple Store och slutförde detta uppdrag. Fredriks sista önskemål var sedan att gå på Oceans Drive när det blivit mörkt, för att se hur alla hotellen där lyses upp lite granna. Då solen gått ner och det nu blivit mörkt gick vi dit. Det var inte lika mycket party-folk där nere som jag väntat mig, men lite drag var det. Vi valde dock att inte stanna och ta en drink någon stans, utan gick istället på Jonny Rockets (hamburgerbar) och tog en milkshake, Orange Dreamsicle, vaniljglass och Fanta. Visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig, kunde vara väldigt gott eller bara väldigt konstigt. Den var väldigt god, lätt något jag ska testa hemma…

Nu började kvällen lida mot sitt slut, vi måste ju hem och packa också. Vårt sista stopp blev på Walgreens där vi handlade lite frukost (då vi skulle lämna innan frukosten serverades) och lite snacks. Klockan hade nu blivit efter tio, och vi gick hem och påbörjade den mödosamma packningen. Vi hade redan för ett par dagar sedan insett att vi aldrig skulle få plats med allt i bara varsin väska (och även om det kanske skulle gå så skulle det istället bli för tungt), och därför bestämt oss för att betala för en extra väska. Tack vare detta fick också Denise sina skor som hon beställt, jag hade aldrig fått plats med dom annars…
Det var ganska lätt att packa ändå, nu när vi hade en extra väska, och vid halv tolv stängde vi så av tv:n för att sova. Klockan ställdes på sju, med planen att lämna hotellet kl 8. Då skulle vi ha god tid att lämna bilen och checka in. Planet lyfter 10.46. Vi mellanlandar i New York där nästa plan går 17.20 och vi landar på Arlanda 7.05 på söndag morgon, trötta…